Deklaration 2025 för fåmansföretag – detta behöver du ha koll på
Deklarationsperioden närmar sig, och för den som är delägare i ett fåmansföretag är K10‑blanketten ofta en av de viktigaste delarna i deklarationen. I den här artikeln går vi igenom några av de centrala punkterna inför deklarationen för inkomståret 2025, från viktiga datum till hur gränsbeloppet beräknas och vad du bör kontrollera innan du skickar in din inkomstdeklaration.
Viktiga datum för deklarationen 2025
Skatteverkets e‑tjänster öppnade den 17 mars 2026. Om du deklarerar digitalt och bara godkänner de förtryckta uppgifterna kan eventuell skatteåterbäring betalas ut redan i april, förutsatt att deklarationen godkänns senast 31 mars.
Om du däremot gör ändringar, till exempel på grund av fastighetsförsäljning, näringsbilagor eller K10‑blankett, räknas deklarationen som kompletterad. Då är det inte säkert att återbäringen kommer redan i april.
Ordinarie sista dag att lämna in deklarationen är 4 maj 2026. Vid anstånd gäller 1 juni, och vid byråanstånd är sista dagen 15 juni.
Nyheter i deklarationen
För inkomståret 2025 finns några förändringar att känna till:
- Ränteavdraget för lån utan säkerhet har halverats.
- Det tillfälligt förhöjda rotavdraget gällde under delar av 2025 men upphörde 1 januari 2026.
- Skiktgränsen för statlig inkomstskatt är 625 800 kronor.
- 2025 är sista året som K10‑blanketten upprättas enligt de gamla 3:12‑reglerna. De nya reglerna började gälla den 1 januari 2026.
Vad är K10‑blanketten?
K10‑blanketten används av delägare i fåmansföretag för att redovisa utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar. Den ligger också till grund för beräkningen av årets gränsbelopp samt hur stor del av utdelning eller kapitalvinst som beskattas i kapital respektive tjänst.
Gränsbeloppet beräknas vid ingången av varje beskattningsår. Till den delen gränsbeloppet inte nyttjas under beskattningsåret kan det sparas och nyttjas under kommande beskattningsår.
Beräkning av gränsbelopp
Gränsbeloppet kan beräknas enligt två metoder: förenklingsregeln eller huvudregeln.
I huvudregeln består gränsbeloppet av tre delar:
- utrymme baserat på omkostnadsbeloppet
- lönebaserat utrymme (baserat på löner i bolaget samt ev. dotterbolag)
- sparat utdelningsutrymme
Exempel på beräkning av gränsbelopp
En delägare äger samtliga aktier i ett bolag. Omkostnadsbeloppet är 500 000 kronor och bolaget har betalat ut 7 miljoner kronor i löner under året. Delägaren har själv tagit ut 900 000 kronor i lön.
I det fallet kan gränsbeloppet bestå av:
- utrymme baserat på omkostnadsbeloppet
- lönebaserat utrymme baserat på bolagets löner
Det lönebaserade utrymmet motsvarar 50 procent av bolagets löneunderlag, fördelat efter ägarandel. Vid ett ägande om 100 procent kan hela löneunderlaget användas. Om utdelningen under året understiger gränsbeloppet beskattas den i kapital (20 procent effektiv skatt). Outnyttjat gränsbelopp sparas till kommande år.
Löneunderlaget – viktiga krav
För att få använda lönebaserat utrymme måste vissa villkor vara uppfyllda:
- Delägaren måste äga andelar i bolaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget.
- Ett löneuttagskrav måste uppfyllas.
- Löneunderlaget består av 50 procent av kontanta löner i bolaget och eventuella dotterbolag.
Det är viktigt att säkerställa vilka ersättningar som ska räknas som lön. Kostnadsersättningar och vissa bidrag ingår normalt inte. När gränsbeloppet för 2025 beräknas baseras löneunderlaget på löner utbetalda under år 2024.
Om aktier säljs under året
Vid försäljning av aktier ska kapitalvinsten redovisas i K10‑blanketten. Kapitalvinsten beräknas som försäljningspris minskat med omkostnadsbelopp.
Den del som ryms inom kvarvarande gränsbelopp beskattas i kapital, medan överskjutande del beskattas som tjänst. På samma sätt som vid utdelning sker en särskild kvotering av belopp som ska beskattas i inkomstslaget kapital innan beloppet förs över från K10-blanketten till inkomstdeklarationen.
Viktiga saker att kontrollera i deklarationen
Det finns flera områden där det är extra viktigt att vara noggrann:
- Klassificering av andelar – om aktierna är kvalificerade eller okvalificerade påverkar beskattningen och bedömningen kan vara komplex.
- Sparat utdelningsutrymme – fel i tidigare års beräkningar kan påverka årets beskattning. Detta är särskilt viktigt vid arv eller gåva, eftersom tidigare ägares sparade utrymme kan följa med.
- Löneunderlaget – kontrollera att rätt ersättningar ingår och att löner i dotterbolag hanteras korrekt. Vid ägarförändringar kan proportionering krävas.
- Förtryckta uppgifter – även om uppgifterna är förtryckta ansvarar du själv för att de är korrekta.
- Osäkra poster – vid osäkerhet kan en övrig upplysning minska risken för skattetillägg om Skatteverket gör en annan bedömning.
Eftersom reglerna för fåmansföretag är komplexa kan det vara värdefullt att gå igenom deklarationen tillsammans med en rådgivare. En korrekt beräkning av gränsbelopp och löneunderlag kan ha stor betydelse för beskattningen. Vill du veta hur vi kan hjälpa dig? Läs mer om vår skatterådgivning.
