Skatteincitament för forskning och utveckling (FoU) – nuvarande regler, förslag på ändrade regler och våra reflektioner och kommentarer
De senaste åren har reglerna om forskningsavdraget varit föremål för kritik och diskussion. Reglerna har vid flera tillfällen blivit mer förmånliga genom att till exempel beloppsgränser höjs och arbetstidskravet sänkts. Men många företag nekas snarare forskningsavdrag på grund av bristfällig dokumentation eller att Skatteverket och domstolar inte anser att bolagen uppfyller kraven och då spelar inte förmånligare beloppsgränser någon roll.
Regeringen tillsatte i juni 2023 en utredning för att utvärdera de aktuella reglerna och ge förslag på ändringar av regelverket. I januari 2025 lämnades ett delbetänkande (SOU 2025:3) där utredningens arbete och slutsatser lades fram. Den 19 januari 2026 presenterade regeringens särskilda utredare ett förslag till ändrade regler för skatteincitament för FoU (SOU 2026:1). Nedan ges en kort bakgrund och information om de föreslagna ändringarna och våra reflektioner.
Nuvarande gällande regler
Dagens regler är utformade som en nedsättning av arbetsgivaravgifter för företag vars anställda arbetar med kvalificerad och systematisk FoU i kommersiellt syfte. Med forskning avses arbete med att ta fram ny kunskap och med utveckling avses arbete med att väsentligt förbättra befintliga produkter och tjänster. Det krävs också att forskningsresultat (egna eller andras) har varit avgörande för utvecklingsarbetet. De anställda måste ha ägnat minst 50 procent av sin arbetstid åt forskning eller utveckling.
Om kraven uppfylls minskar arbetsgivaravgifterna med 20 procent av löneunderlaget för de anställda som arbetar med forskning och utveckling upp till ett avdragstak på 36 miljoner kronor per år för koncernen.
Nuvarande regler har visat sig vara både svårtillämpade och svårtolkade för såväl bolag som Skatteverket. Detta då definitionen av begreppen ”forskning” och ”utveckling” är otydlig i lagstiftningen vilket gör det svårt för båda parter att avgöra huruvida kraven är uppfyllda eller inte.
På en pressträff den 19 januari 2026 föreslogs att nuvarande regler om nedsättning av arbetsgivaravgifter ska ersättas med ett förhöjt kostnadsavdrag eller en återbetalningsbar skattereduktion som begärs i inkomstdeklarationen. Ett av alternativen ska väljas men först ska de utvärderas och remitteras. Precis som idag ska de nya reglerna gälla alla olika typer av näringsverksamhet och underlaget baseras på lönekostnader för anställda som arbetar med FoU. I princip ska också samma underlag krävas som för dagens forskningsavdrag.
Alternativ 1 – förhöjt kostnadsavdrag
Lättnaden föreslås vara ett förhöjt kostnadsavdrag om 200 procent utöver de faktiska kostnaderna, vilket innebär en total avdragsrätt om 300 procent av de aktuella lönekostnaderna för anställda som arbetar med forskning och utveckling inom EES. Företag som går med förlust får ingen direkt skattelättnad, men däremot ett ökat skattemässigt underskott som kan utnyttjas för att minska framtida överskott. Avdraget föreslås begäras i inkomstdeklarationen.
Alternativ 2 – återbetalningsbar skattereduktion
Det andra alternativet är en återbetalningsbar skattereduktion om 20 procent av löner, förmåner, arvoden och andra ersättningar för personal som arbetar med forskning eller utveckling inom EES. Skattereduktionen innebär att företag får reducera sin skatt och om det framräknade beloppet är högre än den skatt som kan reduceras får företaget den överskjutande delen utbetald. Det innebär att detta alternativ kan utnyttjas (direkt) av företag som går med förlust.
Regeringens utredare menar att förslaget om kostnadsavdrag riktar sig mot stora företag som går med vinst och det andra förslaget, om skattereduktion till nystartade, riktar sig mot mindre bolag, ofta kallade start-ups.
Azets reflektion och kommentar
Att nuvarande reglerna förenklas och förtydligas är välkommet. Men enligt vår erfarenhet är det inte forskningsavdragets utformning – det vill säga som en nedsättning av arbetsgivaravgifter - som fått mest kritik. Det är snarare tolkningen av ”forskning” och ”utveckling” samt de omfattande underlag som Skatteverket efterfrågar i deras granskningar som behöver förtydligas och förenklas så att det blir mer förutsebart vad som krävs för att en arbetsgivare ska anses kvalificera för forskningsavdrag. Det framgick inte av pressträffen den 19 januari hur de nu föreslagna alternativen kommer göra reglerna mer förutsägbara.
Idag kräver Skatteverket och domstolarna omfattande och detaljerad dokumentation, både avseende bedrivna projekt, de anställdas arbetsuppgifter och utförda arbete. Ofta efterfrågas dokumentation som innehåller företagshemligheter av känslig natur och som bolag inte vill riskera ska bli offentliga genom exempelvis Skatteverkets hantering. Detta medför att bolag i vissa fall väljer att inte fullfölja sin argumentation mot Skatteverket för att visa att de uppfyller kraven och bolagen går därför miste om nedsättningen.
Vidare medför det faktum att gällande regler är svårtillämpade, svårtolkade och således inte förutsägbara att bolag felaktigt gör nedsättning i arbetsgivardeklarationen. Detta kan bli oerhört kostsamt för arbetsgivare eftersom de, förutom att nekas nedsättningen, även kan bli återbetalningsskyldiga för tidigare nedsättningar samt att skattetillägg normalt påförs. De nya reglerna föreslås gälla från 1 januari 2027.
Funderar ni på om ni kvalificerar för nedsättningen enligt FoU? Kontakta oss på Azets för ett initialt möte där vi går igenom förutsättningarna för reglerna med er.
