Sponsring ur ett skattemässigt perspektiv – aktuella regler och föreslagna förändringar
Sponsring har blivit en etablerad del av många företags marknadsföring och relationsbyggande. Samtidigt är det ett område där skattereglerna ofta upplevs som både komplexa och svårtolkade. Den centrala frågan är i vilken utsträckning ett företag får göra avdrag för sponsringskostnader och vilka krav som ställs på dokumentation och motprestation. Den 19 januari 2026 lämnades ett betänkande till regeringen där bland annat behovet av tydligare riktlinjer och moderniserade regler lyfts, vilket gör frågan mer aktuell än på länge. De nya reglerna föreslås gälla från och med 1 januari 2027.
I grunden betraktas sponsring skattemässigt som en form av marknadsföring. För att kostnaden ska vara avdragsgill krävs att den är affärsmässigt motiverad och att företaget får en konkret motprestation som kan värderas (marknadsvärde). Det räcker alltså inte att ett företag vill stödja en verksamhet eller organisation – det måste finnas ett tydligt samband mellan kostnaden och företagets möjlighet att generera intäkter. Exponering av logotyp, rätt att använda samarbetet i marknadsföring eller tillgång till evenemang är exempel på motprestationer som normalt godtas.
Motprestationen är också anledningen till att många företag hamnar i gråzoner. Om motprestationen är för vag, symbolisk eller svår att värdera riskerar sponsringen att bedömas som en gåva, vilket inte är avdragsgillt. Därför ställs höga krav på dokumentation. Avtal bör tydligt beskriva vad sponsorn får tillbaka, hur värdet har beräknats och hur motprestationen faktiskt har levererats eller nyttjats. I praktiken innebär det att företag behöver arbeta strukturerat med uppföljning, exempelvis genom att spara material som visar exponering, närvaro eller andra konkreta effekter.
Ett vanligt förekommande fel är att bolag gör avdrag med hela det avtalade sponsorbeloppet utan att göra själva bedömningen och värderingen avseende vilka motprestationer man som bolag faktiskt nyttjat. Detta kan leda till stora konsekvenser vid en revision av Skatteverket där tidigare gjorda avdrag kan nekas och således läggas tillbaka som en ej avdragsgill kostnad samt att skattetillägg kan påföras.
Risk för förmånsbeskattning
Sponsring kan också få konsekvenser för beskattningen av anställda. En strukturerad dokumentation och väl utformade rutiner är nödvändiga för att visa att motprestationerna nyttjats affärsmässigt. Ett vanligt exempel vid idrottssponsring är att givande bolag får matchbiljetter som motprestation. Om dessa nyttjas privat av anställda så uppkommer en skattepliktig förmån som värderas till marknadsvärdet, det vill säga vad det hade kostat för den anställde att betala för biljetten privat. Kanske tar även den anställde med familj eller vänner. Om så är fallet uppkommer även en indirekt förmån vilket innebär att den anställde ska förmånsbeskattas för det totala antalet matchbiljetter som denne erhållit av arbetsgivaren.
Om arbetsgivaren inte har en tillräcklig dokumentation finns risk att Skatteverket anser att alla erhållna matchbiljetter nyttjats privat. Arbetsgivaren kan då påföras arbetsgivaravgifter för det totala beloppet för biljetterna som de fått av organisationen de sponsrar och skattetillägg riskerar även att påföras.
Föreslagna förändringar
Betänkandet pekar på att dagens regler, även om de i grunden är tydliga, ofta leder till osäkerhet eftersom sponsring inte är reglerat i en särskild lag utan hanteras genom praxis och generella skatterättsliga principer. Det föreslås därför att riktlinjerna för avdragsrätt förtydligas, bland annat genom att definiera vad som utgör en motprestation och vilka dokumentationskrav som bör gälla. En sådan ändring skulle kunna minska risken för godtyckliga bedömningar och skapa mer förutsägbarhet för både företag och mottagare.
En annan fråga som lyfts är värderingen av motprestationer. I dag är det vanligt att företag och mottagare själva uppskattar värdet, men utan tydliga riktlinjer kan bedömningarna variera kraftigt. Betänkandet öppnar för att Skatteverket skulle kunna ta fram vägledande värderingsmodeller eller exempel, vilket skulle göra det lättare att avgöra om ett sponsoravtal är rimligt utformat.
Oavsett hur de nya reglerna kommer att utformas är bra rutiner avgörande för att se till att sponsringsavtalen blir tydliga. Det är viktigt att uppföljning och värdering av nyttjade motprestationer sker för att bedöma vad som är avdragsgillt eller inte, samt att det görs en bedömning av om förmånsbeskattning är aktuell och att detta dokumenteras.
Behöver ni hjälp med frågor som rör sponsring? Kontakta oss så hjälper Azets experter er vidare.
