
Vijon Miftari
Senior Expat Specialist
Från och med den 1 juni 2026 gäller nya regler för arbetstillstånd i Sverige. För arbetsgivare som rekryterar eller planerar att rekrytera arbetskraft från länder utanför EU/EES innebär förändringarna bland annat ett höjt lönekrav. I den här artikeln går vi igenom de viktigaste nyheterna och vad de innebär i praktiken för arbetsgivare.
En av de största förändringarna i reglerna är att den lön som arbetsgivaren erbjuder vid rekrytering av arbetskraft från länder utanför EU/EES som huvudregel måste uppgå till minst 90 procent av svensk medianlön vid tidpunkten för ansökan. Lönen måste även fortsättningsvis vara i nivå med svenska kollektivavtal eller vad som är en normal nivå inom det aktuella yrket eller branschen.
Det nya lönekravet ersätter det tidigare villkoret om att arbetstagaren ska ha en god försörjning. För arbetsgivare innebär detta att lönenivån behöver beaktas redan vid planering av nyrekryteringar och vid utformningen av anställningsvillkoren.
Statistiska centralbyrån (SCB) har uppdaterat medianlönen i Sverige. Från och med den 16 juni 2026 är medianlönen 38 300 kronor per månad. Det innebär att det ordinarie lönekravet för arbetstillstånd uppgår till 34 470 kronor per månad, vilket motsvarar 90 procent av medianlönen.
För arbetsgivare som rekryterar arbetskraft som omfattas av lönekravet är det därför viktigt att säkerställa att den lön som erbjuds uppgår till minst 34 470 kronor per månad.
Arbetsgivare ska redan idag teckna försäkringar för anställda som ansöker om arbetstillstånd. Försäkringarna ska motsvara villkoren i svenska kollektivavtal eller det som är brukligt inom det aktuella yrket eller branschen. Från och med den 1 juni 2026 tillkommer i vissa fall även ett krav på heltäckande sjukförsäkring.
Om en anställning innebär att en arbetstagare ska vistas i Sverige i högst ett år behöver arbetsgivaren säkerställa att den anställde har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring. För arbetsgivare innebär förändringen att försäkringsskyddet behöver ses över i samband med rekrytering och ansökan om arbetstillstånd.
Från och med den 1 juni 2026 gäller förändrade regler för vissa former av arbetskraftsinvandring, bland annat säsongsarbete, ICT-tillstånd och EU-blåkort. Nedan går vi igenom de viktigaste förändringarna.
För arbetsgivare som anställer personal för säsongsarbete gäller från och med den 1 juni 2026 att lönen som minst ska motsvara den lägsta nivå som följer av svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom det aktuella yrket eller branschen vid heltidsarbete. Samma lönekrav gäller även vid deltidsarbete. Motsvarande krav införs för ersättning vid ICT-tillstånd. Arbetsgivare behöver därför säkerställa att löne- och ersättningsvillkoren uppfyller de nya kraven vid rekrytering och ansökan om tillstånd.
För EU-blåkort sker ingen förändring av den nuvarande lönetröskeln. Den ligger fortsatt på 53 625 kronor per månad. Däremot förlängs den maximala tillståndstiden. Ett EU-blåkort kan från den 1 juni 2026 beviljas för upp till fyra år åt gången, jämfört med maximalt två år, vilket gällde tidigare.
Även tillståndstiden för säsongsarbete förlängs. Den maximala perioden ökar från sex till nio månader under en tolvmånadersperiod. För arbetsgivare som återkommande använder sig av säsongsanställd personal innebär förändringen större flexibilitet i planeringen av bemanning och kompetensförsörjning.
Arbetsgivare som använder eller planerar att använda dessa tillståndsformer bör se över sina anställnings- och ersättningsvillkor inför kommande rekryteringar. Det är särskilt viktigt att säkerställa att lönen motsvarar de krav som gäller för den aktuella typen av arbetstillstånd och att rätt tillstånd söks utifrån anställningens förutsättningar.
Det nya lönekravet på 90 procent av medianlönen gäller som huvudregel från den 1 juni 2026. För vissa bristyrken gäller dock ett undantag. Här handlar det om 27 yrken och innefattar bland annat vissa typer av undersköterskor, systemadministratörer och skogsskötare. För dessa yrken tillämpas i stället ett lägre lönekrav. En fullständig lista över yrken som omfattas av undantaget finns bland annat på Migrationsverkets hemsida.
För arbetsgivare innebär undantaget att rekrytering till ett av dessa yrken kan omfattas av ett annat lönekrav än huvudregeln. Det är därför viktigt att fastställa vilket yrke och vilken yrkeskod som är aktuell i det enskilda ärendet.
Utöver bristyrkena finns också särskilda undantag för vissa grupper. Följande grupper omfattas:
Det finns också förändringar som påverkar arbetsgivares skyldigheter. Arbetsgivare ska bland annat anmäla till Migrationsverket om en arbetstagare inte har påbörjat arbetet inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag. Migrationsverket får också tillgång till vissa uppgifter om arbetsgivare från misstanke- och belastningsregister i ärenden om arbetstillstånd.
De nya reglerna innebär dessutom att vissa yrken utesluts från möjligheten att få arbetstillstånd. Det gäller personliga assistenter och bärplockare i skog. För arbetsgivare som rekryterar internationell arbetskraft är det därför viktigt att redan inför rekryteringen kontrollera om den aktuella tjänsten omfattas av huvudregeln, ett undantag från lönekravet eller om yrket över huvud taget kan ligga till grund för ett arbetstillstånd.
Kontakta oss för att få rådgivning kring de nya reglerna och för att lära er mer om hur de påverkar er verksamhet.
Kontakta oss