Moms vid uthyrning av parkeringsplatser

Skatteverket kommer att ändra sin syn på tillhandahållandet av parkeringsplatser som sker i anslutning till bostäder och lokaler från och med 1 april 2026.

Skatteverket har i ett ställningstagande daterat 30 september 2025 ändrat sin syn på när parkeringsplatser kan vara underordnade en uthyrning av bostäder eller lokaler. Den ändrade synen kommer att innebära att uthyrning av parkeringsplatser i betydligt högre grad kommer att omfattas av obligatorisk momsplikt.

Eftersom ställningstagandet innebär ändring i sak meddelar Skatteverket att de inte kommer att tillämpa detta synsätt på eget initiativ förrän den 1 april 2026.

Tidigare gällde att uthyrning av parkeringsplatser var underordnad en lokal- eller bostadsuthyrning om parkeringsplatsen tillhör samma fastighetskomplex, eller i nära anslutning, samt att det var samma parter som ingick avtal om parkeringen och lokalen eller bostaden.

Denna syn medförde att parkeringsplatser som hyrdes ut i nära anslutning till bostäder ansågs vara underordnade uthyrningen av bostäderna om uthyrningen av parkeringsplatsen sker mellan samma parter.

Denna syn innebär att uthyrning av parkeringsplatser är underordnade om följande kriterier är uppfyllda:

• Parkeringsplatsen finns inom samma fastighetskomplex eller i nära anslutning till lokalen eller bostaden. Ett exempel är om parkeringsplatsen finns på fastigheten bredvid den fastighet där lokalen eller bostaden finns. Ett annat exempel är ett centralt garage vid en radhuslänga.
• Hyresgästen kan vid tecknandet av hyresavtalet eller därefter inte välja bort rätten att använda parkeringsplatsen och därigenom betala en lägre hyra för lokalen eller bostaden.
• Hyresgästen upplåter inte parkeringsplatsen mot ersättning i en ekonomisk verksamhet.

Konsekvenser av ändrad tillämpning

Fler upplåtelser kommer att omfattas av obligatorisk momsplikt vilket kan medföra ökade kostnader för hyresgästerna samt minskade intäkter för hyresvärdarna om de inte enligt avtal har rätt att ta ut moms på hyran.

Kommentar

Tidigare synsätt är i linje med avgörandet C-173/88 Morten Henriksen och med hänsyn till att någon ny rättspraxis inte har kommit från EU-domstolen ställer vi oss undrande till vad Skatteverket har för rättslig grund för att ändra sin tidigare syn.